Äntligen lov!!!

Det har varit riktigt köttigt med plugget hela tiden jag har varit här. En väldigt stor anledning till varför jag inte har kunnat skypa med så många av er. Sen vill man hänga med alla människor här. Så det är fullt upp hela tiden. Kul att det händer saker, men man hinner aldrig riktigt få någon lugn stund. Usch… hatar det, men vi fick äntligen pusta ut när vi fick en veckas lov. Det kom precis i rätt tid. Behövde komma ifrån campus och göra något helt annat. Lovet var min chans att se lite mer av landet och jag maxade verkligen den veckan! Tanken var att jag skulle visa en massa fina bilder från lovet men min hårddisk har gått sönder och jag hade laddat upp alla bilder där. Så ni får nöja er med bilderna jag lagt upp på facebook.

Jag började lovet två dagar innan alla andra för att kunna hälsa på Allene som skulle vara i Kapstaden några dagar. Allene är en riktigt fin vän från Chicago som jag har som jag träffade i Sverige när jag gick på bibelskolan. Hon pluggade internationella relationer och bodde i samma korridor som mig. Vi har hållit kontakten sedan dess. En månad efter jag hade sagt till henne att jag skulle plugga i Sydafrika kläckte hon ur sig att hon också skulle åka till Sydafrika med hennes klass från Chicago. Helt sinnes!! Hur stor är chansen att både jag och hon är i Sydafrika samtidigt?! Inte apstor. Och chansen att hon är ledig när jag har lov är inte heller så stor. Sån grym tajming! Hennes klass skulle läsa om apartheid i Sydafrika i två veckor och sen hade hon ledigt i några dagar så vi bestämde att vi skulle träffas i Kapstaden.

Min fina vän Allene

Vi fick bo hos Mr. Och Mrs. Daniels, föräldrar till en klasskompis till Allene. Riktigt fin familj! Så himla öppna och gästvänliga! De tog verkligen hand om oss och erbjöd sig att köra runt oss i Kapstaden om vi ville det. Riktigt tacksam för att vi fick bo där. Jag och Allene ville visa vår uppskattning genom att baka kladdkaka till dem första kvällen vi var där. Vi hade inte alla ingredienser så vi tänkte att vi skulle ta en promenad till affären som låg en bit bort. Mr Daniels var inte överlycklig över att vi ville gå till affären men vi stod på oss och försäkrade honom om att vi visste vägen och förklarade att vi ville få lite frisk luft. Vi åker bil överallt så det kunde vara gött med lite omväxling. Dumt val. Vi skulle ha lyssnat på honom.

Det var riktigt skönt att ta en promenad. Man får se så mycket mer om man tar det lugnt och går omkring istället för att hela tiden sitta i en bil och köra förbi allt så snabbt. Jag hade inte sett Allene på ett år så vi hade mycket att prata om. Vi var så upptagna i samtalet och tänkte inte riktigt på var vi gick. Helt plötsligt stannade Allene upp och sa att hon inte kände igen sig längre. Vi funderade på om vi skulle vända om eller om vi skulle fortsätta en bit till för att se om det fanns någon byggnad längre fram som hon skulle känna igen. Vi bestämde oss för att fortsätta 100 meter till då vi skulle komma över ett krön. Så fort vi hade beslutat oss för att fortsätta körde en polisbil fram till oss. 

-     Hi ladies, what are you doing out here?

-      - Oh we are just on our way to the store. It´s not that far.  

-      -  Umh… there is no store here.

-      -  What? Really?!

-      -  So do you know where you are?

-      -  No…

Polismännen berättade att vi var på väg till ett av de allra farligaste områdena i Kapstaden och att det var precis bakom krönet, 100 meter bort. Vi tittade oss omkring och insåg att vi befann oss i ett väldigt fattigt område. Himla dumma turister. Polismännen hade sett direkt att jag och Allene inte var från det området. De berättade att de först hade tvekat om de skulle åka fram till oss för de tänkte att vi kanske var ute efter annat i det området... Usch... Jag fick en stor klump i magen. Det kunde ha gått riktigt illa. Jag blev på riktigt rädd när polismännen berättade var vi var på väg. Det är väldigt vanligt med våldtäkter, misshandel och rån i Sydafrika så det kunde ju ha gått hur som helst om inte polismännen hade stannat. . Jag min dumma nöt hade glömt att packa ur både kamera och passet. Tackade Gud många gånger den dagen för att han hade skickat de poliserna till oss. Jag hade inte sett alls många polisbilar den dagen men just där och då hade polisen sin runda. Galet! Vi fick hoppa in i polisbilen och så körde de oss till affären. Mr Daniels hade beskrivit vägen för oss och det hade inte verkat så svårt att hitta, men vi hade tydligen missförstått vägen. Aldrig mer promenad. Vi berättade inget för familjen. Det var nog bäst så. Allt gick som tur var bra. Vi fick våra ingredienser och kladdkakan blev en succé! När jag gick och la mig den kvällen tittade jag på min bibelapp efter dagens bibelord och fick upp ordspråksboken 2:8: ”Han vakar över de rättas vägar och skyddar sina trognas stigar”. Spot on. Gud är god! 


Dagarna i Kapstaden var helt magiska. Första dagen klättrade vi upp för Table mountain med en riktigt bra guide. Man kan bestiga berget utan guide men då tar man en mycket tråkigare väg. Vi ville ha mer action så vår guide tog oss på ett riktigt svettig äventyr. Det tråkiga var att det var dimmigt så när vi var uppe på toppen kunde vi inte se staden, men vi kom ovanför molnen så det var väldigt vackert ändå. Det var fruktansvärt kallt och blåsigt på toppen så vi åkte ner med linbanan rätt snabbt.

På kvällen körde Mr. Daniels oss till Stellenbosch. Det är ett ställe som alla har sagt at jag måste åka till i och med att det tydligen ska vara väldigt vackert där. Det är känt för sina stora och vackra vinlandskap. Jag och Allene gick runt på stan där, shoppade kollade in alla mäktiga berg som omringade staden och så gick vi runt lite på universitetet. Jag fick känslan av att Stellenbosch är ett rätt rikt och snobbigt ställe. Vita fina hus, rent och snyggt och väldigt modern klädstil. Jag har nog aldrig sett så många snygga killar på ett och samma ställe. Uj uj.... Vi avslutade dagen med ett glas vin. Känns som att vin är ett måste om man är i Stellenbosch. Jag är verkligen ingen vinmänniska. Skulle vilja tycka om det men ah… Nej. Vin är inte min grej än. Jag drack upp glaset och försökte att få det att se ut som att jag tyckte om det. Inte helt lätt. Köpte en glass efteråt för att få bort smaken... 

Andra dagen åkte vi till centrum i Kapstaden för att göra lite mer sightseeing. Vi shoppade på ”the green market” där man kan köpa afrikanskt krimskrams, hängde på stranden och åkte lite senare på kvällen till Haut Bay där vi matade sälar och åt färsk fisk från hamnen. Perfekt dag och perfekt väder! Kapstaden levererade 100 %.
 

Jag hade en dag kvar i Kapstaden när Allene åkte hem till Chicago igen så jag hängde med Ivan, en kompis från universitetet som var hemma i Kapstaden under lovet. Han visade några fler guldkorn i Kapstaden och vi hade så himla roligt! Bästa stället var lätt Blou berg strand. Klarblå himmel, kritvit strand, säkert 30 kite surfare i havet och en perfekt vy över Table mountain.

Andra delen av lovet åkte jag med Marinique till Krugerparken. Det var en väldigt spontan resa. En familj som Marinique kände väldigt väl hade planerat att de skulle campa vid Krugerparken och frågade om vi ville haka på. Lätt!! Himla bra tajming igen! Det bara löser sig så bra hela tiden.

Marinique, Kobes, Syntha, Dannika och Sianda

Sydafrika är ett väldigt coolt land för det är så många olika klimat i landet. Kapstaden är blåsigt och bergigt, Bloemfontein är platt och torrt och nationalparkerna i östra Sydafrika har mycket skog och är fruktansvärt varmt. När vi kom fram till Marloth park där vi skulle övernatta var det 40 grader. I 40 graders tryckande värme skulle vi försöka slå upp tälten. Jag lovar, jag har aldrig någonsin svettats så mycket i hela mitt liv. Det var helt sinnessjukt varmt!

Marloth park är en nationalpark som ligger precis intill Krugerparken. Det är bara ett stängsel som skiljer parkerna åt. Och det bästa med den campingen vi bodde på var att campingen låg precis intill en av de största vattendragen i Krugerparken. Vatten innebär djur så redan första dagen fick vi se krokodiler, flodhästar, bufflar, vattenbockar, antiloperoch apor. Andra dagen gick vi upp tidigt för att åka in i Krugerparken med bilen. Tydligen är det bara att åka in i parken utan någon guide eller så. Vi fick se så många vackra djur och vi prickade in 4 av ”the big five”. Lejonen gömde sig himla bra den dagen. Men jag var väldigt nöjd ändå. Vi kom väldigt nära många djur så det var riktigt häftigt. Det gick även runt en hel del djur på campingområdet i Marloth park. Lite nu och då gick det omkring gnuer, giraffer och zebror några meter från vårt tält.

Älskar verkligen campinglivet, men den lilla detaljen som förstör allt är min himla töntiga fobi för spindlar och andra småkryp. Nationalparker är inte det bästa stället att vara på om man vill undvika småkryp. Det gick rätt bra under dagarna, men toalettbesöken innan jag skulle gå och lägga mig var nog det värsta jag varit med om på länge.

En av de mindre spindlarna...

• Problem nummer 1: Kackerlackorna. Vägen till toan kryllade av kackerlackor och det var så fruktansvärt äckligt att trampa på de där kräken så jag och Marinique sprang så fort vi kunde till badrummet från tälten.

• Problem nummer 2: Spindlarna. När vi väl kom in i badrummet tittade vi oss noga omkring efter spindlarna. Vi hittade 9 spindlar. De vi såg i alla fall… 9 äckliga stora spindlar. Jag har inte sett stora spindlar på många år så jag hoppades på att min fobi kanske hade minskat en aning. Men nejdå. Inte alls. Det var längesen jag var så rädd. Gåshud över hela kroppen och jag hoppade till så fort något rörde vid mig. Inte ett av mina stoltaste ögonblick i mitt liv. Det blev inte heller bättre när jag fick veta att de gillade att hoppa runt.

• Problem nummer 3: Att välja rätt toalett. Det fanns tre toaletter i badrummet. Dörr nummer 1: Två hoppande spindlar och en ospolad toalett. Dörr nummer 2: En hoppande spindel och en vanlig, men större spindel. Dörr nummer 3: Fyra hoppande spindlar

Jag har nog aldrig tagit så lång tid på mig att välja toalett. Usch… Det tog ett bra tag innan jag tog mod till mig att gå in i dörr nummer 2. Himla kräk alltså. En dag ska jag komma över fobin. En dag… Förutom spindlarna var det ett fantastiskt lov!