En annorlunda påsk

Vem hade trott att jag skulle få sitta på en struts, simma med krokodiler och få åka bil bland de vackraste bergen jag någonsin sett under påsken 2015. Inte jag i alla fall. Den här påsken har minst sagt varit speciell. Tyvärr inte alls så mycket fokus på Jesus som jag hade hoppats på. Det är ju ändå det som påsken handlar om, men jag fick vara med om ett riktigt äventyr. Gud var närvarande på ett annat sätt och visade mig verkligen sina skills under påskveckan. 

Jag måste bara säga så här i början att om det inte hade varit för Marinique hade jag aldrig fått sett så mycket av Sydafrika som jag har gjort. Hon är anledningen till att jag har fått möjlighet att se mig omkring på riktigt. Under hela tiden jag varit här har vi åkt på en massa roadtrips och jag har fått se så många olika platser. Hon har bil och vet om guldkornen i Sydafrika och jag har pengar. Bra kombination. Under en rätt lång period har hon varit väldigt hemlighetsfull. Hon har suttit länge och planerat påskveckan så att jag kan maxa den så mycket som det bara går men hon vägrade säga vad jag skulle få uppleva. Jag älskar överraskningar! 

Dagen efter jag hade skrivit min tenta åkte jag och Marinique till Oudtshoorn (ca 3 timmar från Kapstaden) för att vara med på en festival. Festivalen hette KKNK (Klein Karoo National Arts Festival) och ska tydligen vara den mest typiska afrikaans-grejen man kan åka på. Oudtshoorn är en rätt död stad i övrigt men under den veckan kryllar det av människor, musik och mat. Det var rätt förvirrande i och med att precis allt var på afrikaans. Jag har lyckats snappa upp lite afrikaans under tiden jag varit här men det räckte inte direkt. Vi gick runt på området, såg några framträdanden, shoppade och åkte karusell. Alltså karusellerna var helt sjuka i huvudet! Första karusellen var något i stil med "tekopparna" med 1000 gånger värre. Jag har aldrig varit med om en karusell som har snurrat så mycket. Jag är inte den som mår illa efter att ha åkt karusell, men åh vad jag mådde dåligt efter den åkturen. Kan i och för sig ha berott på att vi käkat "pizza in a cone" precis innan... För övrigt en himla smart maträtt. Pizzafyllning i en strut gjord av pizzadeg. Brilliant! Men det var bara att bita ihop för vi hade köpt biljett till en annan karusell. Den karusellen skulle lätt aldrig ha blivit godkänd i Sverige! Karusellen var som en stor och rund plattform med väggar. När man gick in fick man ställa sig ut med väggen och under åkturen snurrade hela plattformen och lutades fram och tillbaka. Det gällde verkligen att hålla i sig för den enda säkerhetsgrejen var en liten sketen kedja som man spände fast framför låren. Eller ah... spände och spände. Den hängde där rätt löst. Så det var i stort sett ingenting som hindrade en från att ramla av. Totalt livsfarligt!! 

Dagen efter åkte jag och Marinique till en djurpark där vi fick en guidad tur av en tjej med smöriga skämt. När vi hade gått hela rundan hade Marinique fixat så att jag fick klappa ormar och geparder. Väldigt häftigt att få komma nära ett sådant stort djur! Vi hade med oss tre djurskötare in i buren som skulle se till att inget hände. Både jag och Marinique fick sitta där några minuter och klappa honan. När vi var klara i buren gick vi och hämtade badkläderna för vi skulle få simma med krokodiler! Helt sinnes! Det hade regnat lite under dagen vilket betyder att krokodilerna inte är i vattnet så vi fick veta att det inte skulle bli något med krokodilerna. Segt... Hade verkligen sett fram emot det. MEN Gud fixade det himla bra ändå. Jag och Marinique gick för att käka lunch och när vi kom tillbaka fick vi reda på att krokodilerna var i vattnet och att eventet skulle bli av. Gud är grym! Vi bytte om, tog på oss cyklop och fick hoppa in i en bur. Buren sänktes ner i vattnet och så lockade de fram en krokodil genom att slänga ner ett par köttslamsor nära buren. Det är så fruktansvärt häftiga djur! Och stora!! Man fattar inte riktigt hur stora de är när man ser krokodiler på håll. Vi fick möjlighet att vara bara några centimeter från krokodilen. 

På kvällen hade Marinique bokat en "sunset safari" men grejen var att det var rätt molnigt den kvällen så någon solnedgång fick vi inte se. Men det var inte hela världen, vi hade ju kommit dit för att få se djur. När vi åkte runt där fick vi se en hel del djur. Inga lejon dock. Lite synd för det hade varit gött att få se alla "big five". Ännu en anledning till att åka tillbaka till Sydafrika. Det var riktigt kallt och blåsigt den kvällen och jag höll på riktigt på att frysa ihjäl. Jag, Marinique och Kayla satt längst bak i bilen och huttrade. Det kan inte ha varit mer än 12-13 grader den kvällen. Inte trodde jag att jag skulle frysa i Sydafrika... 

Nästa dag drog vi iväg till George för att hänga på stranden. George är nog den absolut vackraste platsen jag någonsin sett. Kapstaden är fruktansvärt vacker men jag tror nog att George slår den staden. Det var berg överallt, gröna fält och en massa skog. Det var som att man hade kommit in i en saga. Det var så perfekt och så vackert! Det är inte många gånger jag upplevt det men vissa ställen är för vackra att ta kort på. Man bara vet att det inte kommer att bli lika bra på kort. Så var det med George. Jag åkte förbi och bara njöt av landskapet och det var skönt att bara få vara i det ögonblicket utan att tänka på hur jag skulle ta den bästa bilden. Jag har bevarat det väl i mitt minne och där får det stanna. Så det så. Det hade regnat hela vägen dit men precis när vi kom fram sprack det upp och det blev en perfekt dag! Tack Gud igen! Vi klättrade på klipporna ett bra tag och hade jag tagit med mig badkläderna hade jag lätt badat. Vattnet i Kapstaden var svinkallt så jag trodde att det skulle vara minst lika kallt i George. 

Marinique, jag 

Jag, Kayla och Marinique

Nästa stopp var Cango caves. Vi hängde med på en grupp som hette "adventure group" och jag var riktigt glad att vi hängde på den gruppen. När guiden berättade vad vi skulle göra blev jag så otroligt taggad! Hon visade en karta för oss och berättade om alla moment vi skulle få göra. Turen skulle ta en timme 

Turen började i "King salomons mine" som var en jättekammare! Otroligt vackert och så häftigt att få se och få höra om hur grottan hade  bildats. Efter det fick vi klättra upp för en lång trappa som ledde oss till "the tunnel of love", en passage som var 74 cm hög och som smalnade av till ett ställe som bara var 30 cm. När vi kravlat oss igenom tunneln hoppade vi ner i ett hål som var format som en kista, därav namnet "the coffin". Vi kröp igenom en himla massa andra tunnlar som ledde oss igenom "Devil's workshop" och "Devil's kitchen". Himla mysiga namn... Nästa moment var "Devils chimney", en 45 cm smal tunnel på 3.5 meter som man skulle krypa upp för. Jag har nog aldrig varit så glad över att vara så kort och smal. Jag trodde ärligt talat inte att jag skulle komma förbi när jag såg tunneln. Det var en kille som inte kunde komma igenom tunneln så han fick vända om. Stackare. Som tur var lyckades jag slingra mig upp för tunneln men det var allt annat än lätt.  Guideturen avslutades med "The post box", en 27 cm hög ficka som man åkte ner för. Jag vet inte hur många gånger jag sa "Hur hade de tänkt att man skulle komma förbi här?!". Men det var riktigt kul att krypa omkring och försöka klämma sig igenom de trånga gångarna. Grottan som vi kröp runt i var riktigt varm och fuktig så man var inte så väldans fräsch när vi kom ut. Ca 20 grader, fuktigt till tusen, svettiga människor som man fick trängas med. Ah ni fattar.

Sista grejen som Marinique hade planerat var att åka till en strutsfarm. Jag trodde att hon skämtade när hon sa att jag skulle få rida på en struts. Sånt gör de ju bara i Lejonkungen. Inte trodde jag att strutsarna skulle orka en fullvuxen människa! Återigen fick vi gå på en guidad tur då vi fick känna på strutsläder, se små söta strutsbäbisar och stå på strutsägg (sjukt starka skal!). Sen var det dags att hänga med strutsarna. Alltså det är något med fåglar. Speciellt strutsar. Kanske för att de är så oförutsägbara och bits. Vi blev uppmanade av guiden att ta av oss alla smycken för tydligen så gillar strutsar bling-bling. Guiden berättade att hon hade blivit av med sin näsring två gånger... IIIH! Jag var lätt mer rädd för strutsarna än vad jag var för krokodilerna i buren! Vi fick mata strutsarna och så fick vi en nackmassage av kräken också. Under nackmassagen fick vi en hink med foder som vi skulle hålla framför ansiktet. Därefter fick man stå med ryggen mot 10 strutsar som glupskt åt från hinken. Fy. Det var hemskt. Men lite roligt. Men mest läskigt. Turen avslutades med att vi fick sitta på strutsarna. Väldigt märklig känsla. Strutsen var varm och fjädrarna var väldigt mjuka och sköna så att ha en sån som transportmedel hade ju kanske varit något. Just den dagen hade det regnat så vi fick inte rida på dom. Det var något med att det var halt. Typ. Jag lyssnade inte så noga.

För att få en liten påskkänsla köpte vi ägg och gömde i trädgården. En väldigt märklig påsk men jag är så otroligt tacksam för att ha Marinique i mitt liv! Hon är som en lillasyster för mig. Så tack fina, galna och älskade Marinique för detta äventyr!