Jag bor på ett internat som heter President Steyn. Eget rum med kök, toalett och dusch vilket har varit himla gött! Ett väldigt charmigt ställe. Duschen håller på att falla isär, kylskåpet är egentligen en frys och sängen är nog den hårdaste sängen jag någonsin sovit på (men jag sover riktigt gott i den!). Här ska
jag tydligen bara bo i 4 dagar för sen ska jag flytta till det nybyggda
internatet som precis blivit färdigbyggt. Några jag snackat med idag kallar
internatet ”The hotel” eller ”The castle”. Ska tydligen vara riktigt fancy!
 |
| Framsidan |
 |
| Innergården |
Här kan ni se hur det ser ut i min lilla lya
När jag vaknade på morgonen var jag så sjukt förvirrad. Klockan ringde klockan 7 och det var helt ljust i rummet! Sydafrika… så var det ja! Så skönt att inte vara kvar i mörka och kalla Sverige! Trots de otroligt hårda sängarna sov jag väldigt gott vilket var bra för dagen idag skulle bli intensiv. Vid UFSs (university of free state) huvudkontor för socialt arbete gick vi igenom några säkerhetsgrejer som kunde vara bra för mig att ha koll på
- Inte gå ute ensam på kvällen, inte ens på campus.
- Gömma min dator bland kläderna innan jag lämnar rummet
- Aldrig ha något värdefullt nära fönstren
- Inte vifta runt med mobilen för mycket
- Inte försöka göra motstånd om någon försöker råna mig
Jag är en person som i stort sett tror gott om alla. Jag har
aldrig blivit rånad, jag har aldrig varit rädd att gå ensam när det är mörkt. I
Jönköping där jag pluggar har jag tappat bort min plånbok tre gånger och alla
gånger har jag fått tillbaka den. "Den här tron på det goda i alla människor... Lägg den åt sidan några månader" som en vän sa. Trygga och fina Sverige, vad jag kommer
sakna dig!! Inget av det där gäller längre och jag är tvungen att hela tiden
hålla uppe min gard och bli mindre slarvig. Vi får la se hur det går.
 |
| Karta över hela UFS |
Amon, som jobbar med de internationella studenterna, tog mig lite senare på en ordentlig rundvandring runt campus. Det är så otroligt stort här!! Hela
campus är som en egen liten by. Ett stort bibliotek, egen bank, egen mataffär,
en massa små stånd där man kan köpa mat (framförallt skräpmat) för en billig
slant. Det går lite drygt 30 000 studenter här varav 4000 bor på campus så det
är inte konstigt att det är så stort.
Efter rundvandringen skulle jag registreras. Jag kom till
kontoret den tiden som vi bestämt. Marlon och Amon som skulle hjälpa mig
sprang runt överallt och jag fick sitta och vänta ett bra tag. . 2.5 timmar
senare kom vi igång. Välkommen till Afrika Hanna. De har ett riktigt krångligt
system här för att registrera sig. Först skulle man välja en sjukförsäkring (den
som jag hade betalat för i Sverige gällde tydligen inte sa de, så den hade jag
betalat helt i onödan… bittert). Sen skulle man gå fram och tillbaka genom hela
campus för att registrera sig på en massa datorer, få lösenord på ett annat
ställe, gå till en annan byggnad för att få sitt kort, få studieguiden lite
längre bort och sen var man klar. Riktigt förvirrande. Aldrig mer igen!!
Det hade blåst en hel del under dagen så jag hade inte känt hur varmt det faktiskt hade varit ute. Och grejen är att solen står rätt uppe på himlen här så ansiktet blir inte så värst brunt utan det är nacken och axlarna som tar stryk. After sun aloevera och jag kommer att hänga mycket under de här månaderna har jag en känsla av. Jag borde kanske ta efter sydafrikanernas märkliga mode: Fiskehatt, paraply, långbyxor och långtröja. Under första dagen såg jag endast 3 personer som gick i shorts. Jag fattar inte hur de klarar av det!! Amon berättade för mig att många har komplex och vill inte visa för mycket hud, eller så är det för att de inte vill bli ännu brunare/bränna sig. Smart, men sjukt plågsamt. Jag funderar på den ett tag…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar