Safari

Safari

söndag 7 juni 2015

Hejdå Sydafrika

5 månader har gått så snabbt. Nu är det bara två dagar kvar sen är jag hemma. Det känns som att det var så längesen som jag satt på flygplanet på väg till Sydafrika. Jag måste erkänna att jag var rätt nervös och rädd. Åka till ett land långt från tryggheten hemma, bort från min familj, mina vänner, till en stad som jag inte kunde uttala namnet på, till en helt ny kultur, nytt skolsystem. Jag hade absolut ingen aning om vad som väntade mig när jag kom hit men det blev SÅ mycket bättre än jag någonsin hade önskat. Jag klarade det. Jag har gjort så otroligt många saker, sett så många platser och träffat så många fina människor. De här 5 månaderna har lätt varit mitt mest intensiva halvår någonsin. Jag lovar. Jag är en väldigt aktiv människa annars och har väldigt mycket för mig hela tiden, men jämfört med detta har min vardag i Sverige varit rätt lugn. Det är galet vad många grejer man kan få vara med om på bara ett halvår och vad mycket man kan växa som människa. Jag har lärt mig fruktansvärt mycket om mig själv, om min tro, om olika kulturer och den här resan har fått mig att se Sverige på ett helt annat sätt. Jag är så grymt glad över att min lärare övertalade mig att åka hit. Det hade jag aldrig trott att jag skulle göra. Det fanns inte, men det blev bara så rätt. Det är så svårt att summera min tid här. Det går inte riktigt. Ett äventyr har det varit helt klart och jag skulle aldrig byta bort den här upplevelsen.

Tre dagar kvar sen är hela den här resan över. Det har varit ett fantastiskt äventyr men nu är det dags att åka hem. Jag saknar Sverige så mycket!! Hemma i gröna och fina Värmland. Juni i Sverige är grönska, blommor och ljusare dagar. Här i Sydafrika är det brunt, torrt och kallt. Löven börjar falla av nu vilket känns grymt konstigt och dagarna blir bara kortare och kortare. Inte riktigt juni som jag är van vid.

Det känns konstigt att lämna allt detta och säga hejdå till alla människor, men det känns okej. Det är dags nu. Hejdå du stora, vackra, glada, dansande, sjungande land. Jag kommer att sakna dig. Men vi ses nog snart igen. Det lovar jag.

Sverige, vi ses på tisdag kl 12.20 i Landvetter. Yaay :D

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar