Under terminen kommer jag läsa tre kurser:
- Social work with children
- Social work with families
- HIV/AIDS
Skolsystemet är rätt annorlunda jämfört med Sverige. Jag är van vid att läsa en kurs i taget, tenta av
den och sen är den över. Här läser man istället alla kurser samtidigt under veckan, så det blir lite som att man kommer tillbaka till gymnasiet igen. Jag är också van vid att ha föreläsningar om ett ämne i några timmar men här är föreläsningarna bara 50 minuter! Jag fick också veta att man inte skriver så många individuella uppsatser utan här är det mer grupparbeten och tentor som gäller. Men jag är rätt rädd för tentorna som kommer vara här... I Sverige brukar tentorna vara mellan 4-5 timmar då man kan ta det lugnt och verkligen tänka igenom vad man ska skriva. Tentorna här är sjukt mycket mer intensiva! Eleverna får bara en eller ibland två timmar på sig att skriva tentan som många gånger innehåller ca 50 frågor!! De har berättat att man nästa aldrig hinner svara på alla frågor. "Hanna tänk inte bara skriv".... Baah...
I måndags var första skoldagen. Jag var så himla nervös när jag vaknade på morgonen!! Jag har försökt att fråga mig runt lite om hur lektionerna, pluggandet och lärarna är men det skulle jag nog inte gjort. De har verkligen skrämt upp mig här!
- Lärarna får inte tilltalas vid deras namn utan här är det Mrs. och Mr + efternamnet som gäller. Man har mer respekt för lärarna här än vad man har i Sverige
- Man får inte ha på sig vad som helst till lektionen. Typ anständigt klädd.
- Ringer det i telefonen blir man utslängd eller så får man svara i telefonen inför hela klassen
- En lärare jag kommer ha gillar att diskutera mycket med sina elever så innan varje lektion väljer han ut någon som ska svara på alla hans frågor den dagen, ex "alla som har grön tröja måste svara på alla frågor idag"
- Plugget ska tydligen vara mycket hårdare än i Sverige (enligt två tjejer från Sydafrika som pluggade i Sverige förra terminen)
Minst sagt annorlunda, så ah.... jag var rätt nervös! Jag hade ingen aning om var första lektionen skulle vara. Campus är ju sjukt stort, det är så många olika byggnader och på schemat är är namnet på salarna en massa förkortningar och siffror... Som tur var fick jag tag på en tjej i klassen som visade mig var vi skulle vara. Nervositeten släppte rätt snabbt under dagen. Det var en slapp första dag då vi fick berätta lite om oss själva och så gick vi igenom studieguiden och fick ett hum om hur terminen såg ut. Jag tror nog faktiskt att jag kommer ta mig igenom det här. Uppgifterna verkar inte allt för övermäktiga, lärarna är väldigt måna om att hjälpa eleverna om det är något som vi inte förstår och jag har hittat två tjejer i klassen, Chante och Jonna, som jag trivs riktigt bra med. Be gärna för att den här känslan håller i sig hela tiden!!
Under första dagen följde jag av misstag med klassen till en lektion jag inte kommer ha, men åååh vad jag vill läsa den kursen!! Klassen skulle bli indelade i små grupper som sedan skulle få ha ett projekt under hela terminen via olika organisationer. Det kunde vara alltifrån att hjälpa föräldralösa barn till att hänga på en organisation som hjälpte äldre i samhället. Det är tydligen väldigt vanligt i Sydafrika att äldre blir utsatta för rån och våldtäkter. De äldres barn eller barnbarn utnyttjar ibland de äldre och tar alla deras pengar. Men det allra häftigaste projektet läraren berättade om var "ladies of the night". Den gruppen skulle bestå av tre kristna elever som skulle få vara med en organisation som heter "Hope". Under torsdagskvällarna får den gruppen följa med till områden där prostituerade kvinnor håller till. Deras uppgift är inte att i första hand få kvinnorna att lämna prostitutionen utan det är att försöka få dem att bli krista och ge sina liv till Jesus. Så sjukt häftigt!! Evangelisation på schemat. Inte helt fel. Någon sådan erfarenhet lära jag knappast få i Sverige. Läraren kom fram till mig efter lektionen och berättade att jag tyvärr inte skulle ha den lektionen MEN att jag gärna fick hänga med ett par grupper för att se hur organisationerna jobbar bara för att få lite erfarenhet. Så sjukt glad för det!!!
Utöver de tre kurserna jag läser ska jag också ha praktik två dagar i veckan. Den grejen är fortfarande lite luddig... Det verkar inte riktigt som att de har koll på vad det är jag ska göra men det löser sig nog. Det jag vet är att jag ska få hänga på en organisation som heter "Hope" (samma organisation som hjälper prostituerade kvinnor) och jag tror att jag ska få hjälpa människor som lever på gatan. Första mötet med "Hope" kommer att vara på torsdag så det ser jag verkligen fram emot!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar