Gott och blandat

Nu har jag varit lite seg med att uppdatera bloggen... Ska försöka bättra mig framöver. Men det har hänt en del roliga grejer nu de senaste två veckorna så här kommer en blandning av en massa bös. 

Danstävling

Alla internat är uppdelade i north, south, east, west och central college och alla dessa tävlade mot varandra i en stor danstävling. När bestämde mig för att bo på Akasia hade gruppen redan börjat öva på dansen, annars hade det varit riktigt kul att vara med! Resultatet efter totalt 4 timmars träning. 

Rugby

Jag har varit på min första rugbymatch! UFS:s eget rugbylag, Shimlas, skulle spela mot Tuks här på campus så då passade vi på att gå och se på matchen. Det var rätt förvirrande... jag har aldrig sett på en rubymatch innan så jag hade inte alls koll på reglerna. Min rumskompis försökte förklara, men jag fick ändå inte grepp om det. Himla rörig sport alltså. Det var mycket väntetid och avblåsningar så det blev rätt segt, men sen kan man kanske inte förvänta sig så hög nivå av ett universitetslag. Alltså så sjukt köttig sport! Killarna som är mitt i smeten och fightas har speciella mössor på sig för att inte få sina öron avslitna... Låter kanske konstig men jag skulle lätt ha velat testa det någon gång! Volleyboll är ju rätt tråkigt på det sättet. Där är det ingen kroppskontakt alls så den grejen saknar jag verkligen. Men det finns inget lag för tjejer här…

Roadtrip

En helg åkte jag hem till en av mina närmaste vänner, Marinique. Hon bor fyra timmar bort så vi drog iväg på en liten roadtrip! Så gött att få komma iväg från campus och att få se mer av den sydafrikanska naturen. Det är ett rätt torrt och platt landskap men otroligt vackert! Många majsfält och stora områden där det växte solrosor. Under roadtripen trodde jag att jag äntligen skulle få se lite exotiska djur, men neeeej...  vi såg bara ett par sketna kor och får… Himla djur alltså! Dom finns ju ingenstans. Jag som hade taggat en massa fräcka djur, men en kompis till mig har lovat att ta med mig i skogen och jaga så jag får la vänta tills dess...

Marinique bor lite ute på landet i ett stort hus som är omgiven av sjukt vacker natur! Nedanför huset rinner en liten flod och intill floden finns det ett stort träd som de kallar för "Kissing tree". Under det trädet har många av Mariniques kompisar fått sin första kyss, därav namnet. Bakom trädet har de ett stort majsfält. Kände mig lite som Pocahontas när jag gick genom fältet och plockade med mig majs som vi skulle ha till kvällsmaten. Hennes mamma, pappa och lillebror är så otroligt fina och öppna människor! Lillebrorsan i familjen är skrämmande lik min egen lillebror, Oskar. Oskar är bara ett år äldre än Jano men de har samma humor, har lite samma drag och vi klickade väldigt snabbt så vi betedde oss lite som syskon under den helgen. Brottades, retade varandra och sånt. Jag blev så väl omhändertagen och kände mig verkligen hemma där! Det är många fina familjer och vänner som bjudit med mig till olika grejer och det är jag riktigt tacksam för! Men åh vad jag saknar alla mina fina vänner och min familj i Sverige!!!

Några skillnader från svenska hus är att man går in med skorna på, rummen är väldigt stora, de allra flesta har swimmingpool, många hushåll har en ”nanny” som städar och fixar i huset och ALLA hus har stora murar/staket runt sitt hus. Vakthundar är också väldigt vanligt. Det finns många luriga typer här så det är bara att gardera sig. 

Mariniques familj. (Glömde ta kort på brorsan...)

Majsfältet

"Kissing tree"

Marinique och hennes mamma

Fredag den 13:e
Den där himla otursdagen är inte alltid så himla party. I alla fall inte när man bor i Sydafrika i 35 graders värme och när man får reda på att det är vattenbrist i hela staden! Dagen innan hade vi fått reda på att det skulle vara vattenbrist från kl 06-00-18.00. 12 timmar utan vatten. Inte jättelockande. Ingen dusch, inget vatten att laga mat med, inget vatten att dricka... Så jag och min rumskompis fyllde alla flaskor vi hade och stoppade in i kylskåpet. Ibland stryper de alla vattentillgångar för att spara på vattnet. Det ska egentligen vara regnsäsong nu, men under de 6 veckorna som jag varit här har det regnat 4 gånger och varit molnigt 3. Jag älskar ju solen så jag klagar inte, men stackars bönder... De har det verkligen tufft nu! Men ah det roliga var att nu när vi hade vattenbrist regnade det precis hela dagen. Gud är fin ibland alltså!

Det var extra jobbigt att ha vattenbrist just den här dagen just för duschandes skull, för mentorerna på vårt internat hade fixat en alla hjärtans-dag dans då alla tjejer skulle fixa en date till kvällen. Jag tog med mig en kille som hette Tumelo. Tydligen var det rätt konstigt att jag tog med mig en svart kille dit. Varje tjej som frågade mig vem jag skulle ta med tittade konstigt på mig när jag berättade om Tumelo. Tydligen är det status för en svart kille att gå ut med en vit tjej, men att det inte är det för en vit tjej att gå ut med en svart kille. (Grejen varför jag säger svart och vit är för att man pratar så här. Här är det inget rasistiskt eller konstigt alls, bara så ni vet…). Jag sket i den grejen och tyckte att det var gött att visa på att jag inte tyckte att det var något konstigt alls att ta med mig Tumelo. (jag ska skriva mer om svarta/vita uppdelningen en annan dag för det finns många fler exempel som jag sett här). Vattnet kom som tur var tillbaka tidigare under kvällen, så vi kunde fräscha till oss! Under kvällen dansade vi en hel del, hängde, åt god mat och bara hade det gött. Riktigt bra kväll helt enkelt!

Nadia, Mariniques rumskompis

Välgörenhetskväll
På alla hjärtans dag åkte vi på en välgörenhetskonsert. Mariniques vänner hade frågat henne om hon ville ställa upp och sjunga på konserten och så hade hon i sin tur frågat mig om jag kunde spela gitarr till. Vi övade in en låt och åkte till ett hus i närheten av campus där hela grejen skulle vara. Det blev en otroligt bra kväll!! 200 pers satt på filtar i trädgården framför den lilla scenen. Ca 10 pers hade blivit tillfrågade om att sjunga och det var riktigt grymma sångare! Jag och Marinique var nöjda med vår insats. Det var första gången som Marinique sjöng inför en publik. Hon var grym och jag var så himla stolt över henne!! När vi hade sjungit klart passade jag på att sjunga en sång på svenska. Varje gång de babblar om något på afrikaans fattar jag ingenting så nu var det min tur att göra alla andra förvirrade. 

Chrisna och Marinique

Chrisna filmade sångerna på min mobil, så det är inte bästa kvalitén, men ah.. här är ett litet smakprov.

Första dagen i skolan

Under de tre första veckorna här i Sydafrika har jag mest försökt att känna in läget, kulturen, människorna och bara försöka landa här. Det har varit så skönt att få ha de här veckorna innan skolan börjar för det är rätt annorlunda jämfört med Sverige. Men nu är chilldagarna slut. Nu har allvaret dragit igång på riktigt...

Under terminen kommer jag läsa tre kurser:

• Social work with children
• Social work with families 
• HIV/AIDS

Situationen här i Sydafrika ser ju rätt annorlunda ut jämfört med Sverige så det ska bli så himla spännande att få en liten djupdykning i dessa ämnen!

Skolsystemet är rätt annorlunda jämfört med Sverige. Jag är van vid att läsa en kurs i taget, tenta av
den och sen är den över. Här läser man istället alla kurser samtidigt under veckan, så det blir lite som att man kommer tillbaka till gymnasiet igen. Jag är också van vid att ha föreläsningar om ett ämne i några timmar men här är föreläsningarna bara 50 minuter! Jag fick också veta att man inte skriver så många individuella uppsatser utan här är det mer grupparbeten och tentor som gäller. Men jag är rätt rädd för tentorna som kommer vara här... I Sverige brukar tentorna vara mellan 4-5 timmar då man kan ta det lugnt och verkligen tänka igenom vad man ska skriva. Tentorna här är sjukt mycket mer intensiva! Eleverna får bara en eller ibland två timmar på sig att skriva tentan som många gånger innehåller ca 50 frågor!! De har berättat att man nästa aldrig hinner svara på alla frågor. "Hanna tänk inte bara skriv".... Baah...

I måndags var första skoldagen. Jag var så himla nervös när jag vaknade på morgonen!! Jag har försökt att fråga mig runt lite om hur lektionerna, pluggandet och lärarna är men det skulle jag nog inte gjort. De har verkligen skrämt upp mig här!

• Lärarna får inte tilltalas vid deras namn utan här är det Mrs. och Mr + efternamnet som gäller. Man har mer respekt för lärarna här än vad man har i Sverige
• Man får inte ha på sig vad som helst till lektionen. Typ anständigt klädd.
• Ringer det i telefonen blir man utslängd eller så får man svara i telefonen inför hela klassen 
• En lärare jag kommer ha gillar att diskutera mycket med sina elever så innan varje lektion väljer han ut någon som ska svara på alla hans frågor den dagen, ex "alla som har grön tröja måste svara på alla frågor idag"
• Plugget ska tydligen vara mycket hårdare än i Sverige (enligt två tjejer från Sydafrika som pluggade i Sverige förra terminen)

Minst sagt annorlunda, så ah.... jag var rätt nervös! Jag hade ingen aning om var första lektionen skulle vara. Campus är ju sjukt stort, det är så många olika byggnader och på schemat är är namnet på salarna en massa förkortningar och siffror... Som tur var fick jag tag på en tjej i klassen som visade mig var vi skulle vara. Nervositeten släppte rätt snabbt under dagen. Det var en slapp första dag då vi fick berätta lite om oss själva och så gick vi igenom studieguiden och fick ett hum om hur terminen såg ut. Jag tror nog faktiskt att jag kommer ta mig igenom det här. Uppgifterna verkar inte allt för övermäktiga, lärarna är väldigt måna om att hjälpa eleverna om det är något som vi inte förstår och jag har hittat två tjejer i klassen, Chante och Jonna, som jag trivs riktigt bra med. Be gärna för att den här känslan håller i sig hela tiden!!

Under första dagen följde jag av misstag med klassen till en lektion jag inte kommer ha, men åååh vad jag vill läsa den kursen!! Klassen skulle bli indelade i små grupper som sedan skulle få ha ett projekt under hela terminen via olika organisationer. Det kunde vara alltifrån att hjälpa föräldralösa barn till att hänga på en organisation som hjälpte äldre i samhället. Det är tydligen väldigt vanligt i Sydafrika att äldre blir utsatta för rån och våldtäkter. De äldres barn eller barnbarn utnyttjar ibland de äldre och tar alla deras pengar. Men det allra häftigaste projektet läraren berättade om var "ladies of the night". Den gruppen skulle bestå av tre kristna elever som skulle få vara med en organisation som heter "Hope". Under torsdagskvällarna får den gruppen följa med till områden där prostituerade kvinnor håller till. Deras uppgift är inte att i första hand få kvinnorna att lämna prostitutionen utan det är att försöka få dem att bli krista och ge sina liv till Jesus. Så sjukt häftigt!! Evangelisation på schemat. Inte helt fel. Någon sådan erfarenhet lära jag knappast få i Sverige. Läraren kom fram till mig efter lektionen och berättade att jag tyvärr inte skulle ha den lektionen MEN att jag gärna fick hänga med ett par grupper för att se hur organisationerna jobbar bara för att få lite erfarenhet. Så sjukt glad för det!!! 

Utöver de tre kurserna jag läser ska jag också ha praktik två dagar i veckan. Den grejen är fortfarande lite luddig... Det verkar inte riktigt som att de har koll på vad det är jag ska göra men det löser sig nog. Det jag vet är att jag ska få hänga på en organisation som heter "Hope" (samma organisation som hjälper prostituerade kvinnor) och jag tror att jag ska få hjälpa människor som lever på gatan. Första mötet med "Hope" kommer att vara på torsdag så det ser jag verkligen fram emot!!

Ragfarm och lammkött

I och med att jag har flyttat in i ett rum tillsammans med tjej som går första året har jag fått följa med på deras aktiviteter. Huvudgrejen som alla ettor gör är att de bygger "Flotes" vilket är gigantiska vagnar. Varje dag i tre veckor har de gått till ett ställe som kallas för "Ragfarm" där de bygger alla dessa vagnar

Tre internat får i uppgift att tillsammans bygga en vagn.Varje vagn har ett tema - ett land och en karaktär som slumpas ut, exempelvis Minions och Kina. Killarna bygger och svetsar ihop grunden medan tjejerna sitter och gör allt pyssel.. Så sjukt uppdelat här med vad som är "manligt" och "kvinnligt"!

Hur man bygger en "Flote"

• Svetsa ihop grunden med hjälp av armeringsjärn, skrot och hönsnät
• Täcka hela grunden med stora tygbitar som man syr fast på hönsnätet
• Riva tidningspapper till papé maché 
• Täcka tygbitarna med papé maché
• Göra "Paptrap" vilket är tidningspapper som man fluffar till. Här kommer en liten demonstration av det:

• När man gjort det fluffigt och fint doppar man det i klister och formar detaljerna på figurerna på vagnen
• För att paptrap ska torka så snabbt som möjligt blåser man det torrt med en hårfön (vilket tar EVIGHETER)
• Riva löjligt mycket tidningspapper som man ska vika blommor av
• Vika blommorna av tidningspappret
• Måla figurerna och vänta tills det torkar. 
• Täcka hela vagnen med små färgglada blommor. 

Så där sitter de dag ut och dag in. Rena rama slavarbetet! Jag är så sjukt imponerad över hur engagerade de är i byggandet. Jag tröttnar direkt... I Sydafrika handlar det mycket om disciplin och respekt. Mentorerna förväntar sig att eleverna ställer upp och gör det de ska. Samtidigt är det här byggandet en väldigt social grej. Medan man sitter där och river tusentals pappersbitar sitter man och snackar och lär känna varandra. Alla är på samma ställe och bygger så man träffar hur mycket folk som helst varje dag!

Det blev så sjukt snygga vagnar!! Här har vi resultatet efter drygt två veckors slavarbete:

Min vagn

Vagnen som vann

När alla vagnar var färdiga skulle var det en stor parad då alla vagnar körde runt i Bloemfontein. Under paraden samlade man in pengar till välgörenhet, delade ut klubbor, buffar och lite annat smått och gott till människorna som stod på trottoaren. Senare under kvällen fick vi reda på vilken vagn som juryn tyckte var allra bäst. De tittade på hur välgjord den var, proportionerna, färg, form och en massa annat. Därefter drog man iväg vagnarna på ännu en parad som senare skulle avslutas på den stora cricketplanen mitt i Bloemfontein med en konsert där några sydafrikanska kändisar skulle uppträda. Jag var inte med på den paraden utan åkte till planen i förväg med en kompis. Till en början verkade det som att det skulle bli en riktigt fin kväll, men helt plötsligt blev himlen helt svart och det började ösregna och åska!! Det är rätt ofta det blir oväder på kvällarna och jag tycker att det är såååå sjukt gött att sitta och titta på alla blixtar! Men det var så himla tråkigt att det skulle regna just den här kvällen... Jag tyckte så synd om alla förstaåringar som tvingades stå bakom sin vagn i regnet. Folk började droppa av och när vagnarna anlände till cricketplanen var det ingen kvar. Konserten ställdes in och hela avslutningen blev en riktig flopp... Det kommer inte bli någon annan avslutning och i veckan ska alla vagnar brännas upp. Riktigt tråkigt när alla har jobbat så hårt!

Ragfarm har varit en väldigt stor del av nollningen men mellan byggandet har det varit en massa andra aktiviteter. Bland annat har det varit turneringar av olika slag, rundvandringar på campus och en massa annat. Roligaste aktiviteten har nog varit "interns" då vi har fått lära känna folk som bor på andra internat. Vi hade en eller två interns varje dag. Ofta var det killar vi hälsade på. När vi kom till deras internat brukade killarna stå utanför boendet och välkomna oss. Vissa kvällar var killarna riktiga gentlemän och tog tag i varsin tjej och ledde dem in till någon uteplats där vi minglade runt. På andra internat hade killarna fixat ett dansgolv där vi röjde järnet och dansade en pardans som varenda kotte i Sydafrika kan dansa. Tror dansen hette Sookie eller något i den stilen. Dansen liknar bugg på ett sätt. Många märkliga snurrar och så böjdes tjejerna ner mot golvet och upp igen! Det var så sjukt förvirrande första gången jag dansade. Jag slängdes runt som en liten vante med det var hur roligt som helst! Ibland hade killarna övat in ett smörigt medley som de sjön för tjejerna. Jag lyckades inte spela in det allra smörigaste numret med "I can be your hero baby" men här kommer i alla fall ett medley från en av kvällarna.

Innan jag åkte till Sydafrika hade jag fått höra att det skulle finnas många snygga killar på universitetet och stämmer verkligen!! Oj oj... Än så länge är det bara lammkött som jag har träffat (för er som är lite till åren är det snygga killar som är några år yngre än en själv). Man blir helt knäsvag varje dag här. Haha! Men oroa er inte... jag bara tittar. Jag har lovat mina vänner hemma i Sverige att inte ska bli tillsammans med någon sydafrikan. Än så länge har jag skött mig bra. 

Tillbaka till folkis

Förra veckan fick jag äntligen fått flytta från President Strayn! Inte det att det var fel på boendet, men att bo i en resväska över en vecka är inte så party. När jag först kom hit sa de att jag skulle bo där max 4 dagar. Efter femte dagen ringde jag kontoret. De sa att flytten skulle ske senare men att jag skulle ha mina saker färdigpackade så att det bara var att flytta. Två dagar gick och jag hörde ingenting så jag ringde dem igen. De sa att jag de hade mycket att göra inför skolstarten och att jag skulle behöva vänta någon dag till... Sjukt frustrerande. Jag längtade så efter att få något konkret svar och att få komma i ordning ordentligt. Sydafrikaner i ett nötskal. Dagen efter kom en lärare fram till mig och berättade att det fanns ett rum ledigt i ett boende precis bredvid President Steyn. Jag kikade på rummet och fick Chrisna som jag skulle få bo med och det kändes riktigt bra så jag bestämde mig för att flytta dit! I början tyckte jag att det skulle vara skönt om jag fick bo i ett singelrum men det är ju faktiskt mycket roligare att bo med någon.

Chrisna är en riktigt fin tjej! En liten bonde som kommer från ett ställe utanför Kapstaden. Där bor hon på en gård tillsammans med sin mamma, pappa, bror 1000 får och 35 (!) katter. Hon är kristen, väldigt sportig av sig och gillar att fotografera så där har vi flera gemensamma intressen. Nu har vi bott tillsammans en hel vecka och det har funkat hur bra som helst!

Chrisna 

Receptionen

Uppehållsrummet

"Gaselli"där vi samlas varje kväll för att få information om morgondagen

Köket

Badrummet

Korridoren

Mitt rum

Jag får verkligen folkiskänsla när jag bor här! Delat badrum och dusch, små sunkigt kök och en massa häng på kvällarna med sköna människor.

Mitt boende heter Akacia och där bor det bara tjejer. Tror det bor lite drygt 100 tjejer här. På campus finns det 7 internat där det bara bor killar och 14 internat där det bara får bo tjejer. Sen finns det några internat där det bor både killar och tjejer. Varje boende har sina egna ordningsregler som man måste följa. Akacia har rätt normala regler jämfört med andra. Vi måste vara inne på rummen efter kl 22 och vi måste alltid hälsa vänligt på vår "hus-mamma", "hus-pappa" och våra mentorer som ser efter alla ettor. Killar är strikt förbjudna att komma upp på våra rum. Om de ska hälsa på måste de gå till ett speciellt rum där vi får hälsa på dom och varje gång det kommer en kille till boendet varnas alla tjejer i högtalarna så att alla är beredda typ... Tjejboendet bredvid oss måste ha uppsatt hår, de får inte sminka sig och det skummaste ever är att de inte får krama någon kille. När de ska säga hej får de bara kroka ihop sina pekfingrar och "kramas" på det sättet. Först trodde jag att det var för att "skydda" tjejerna eller så vilket jag tyckte var väldigt märkligt men igår berättade de att de bara hade sådana regler för att sätta ettorna på plats. Ett sätt för mentorerna att visa att de har makt över dem. Så det var tydligen en del av nollningen. Skumt annars. När skolan börjar måste alla som går första året ha på sig en mörkblå kjol och en vit skjorta och en rosa scarf. Dessa regler gäller ända fram till augusti, sen får de ha på sig sina egna kläder och behöver inte längre fingerkrama killarna. MEN eftersom jag läser med de som går sitt tredje år gäller inte reglerna för mig! Yaay!